Kapitel 3:

Hela mitt liv hade jag varit lite av en imbecill. Som liten tyckte jag om att leka med nyllen och jag älskade att låtsas att jag var en igelkott, jag har alltid velat vara en igelkott, för då kan man bara slå hela dagarna. Farsan tyckte att jag var lustig och ville alltid att jag skulle växa upp och bli stor och jävlig, som honom.

När jag kom upp i tonåren blev jag, som många andra, mongoare, det var populärt på den tiden. Jag hade ju helt beige klädstil och lyssnade bara på mongomusik. Vi tyckte att alla andra var rubbade klumpedunsar. Hade jag då vetat att jag skulle få ilska senare i livet hade jag aldrig tänkt på det sättet.