Lille Fimpen vaknade med ett koack. Klockan var 7:43 och det var Kung Eskil-Inge-dagen idag. Det var kanske inte så vanligt, men i Fimpens familj hade man alltid firat Kung Eskil-Inge-dagen med krascha och pop. Det var presenter och god mat som gällde.
Dagen brukade avslutas med en offergåva till Spaghettimonstret. Förra gången offrade de en brunbjörn. Fimpen hade döpt den till "Lars Bertil brunbjörn" dagen innan. Far hade stått där i sin beigea fina dräkt med kniven och mässat:
"Oh, Spaghettimonstret.
Tag emot denna perversa brunbjörn
kallad Lars Bertil
som ett tecken på vår vidrighet.
Låtom oss smaska på pervers brunbjörn ikväll,
och dricka dess lustiga blod.
Låtom oss njuta av Kung Eskil-Inge-dagen till fullo"

Den gången fick Fimpen en snaps i present. Idag hoppades han på ett mårddjur, som han hade bett mor om så många gånger. Fimpen visste det inte, men ikväll skulle just ett mårddjur offras...