Ölve hatade sin pappa. Han ansåg att han var en värdelös träskalle som aldrig höll tyst om "downsbilder". Det var "downsbilder" hit och "downsbilder" dit.

"Jag önskar att han vore död. Död som strutsen framför mig!" skrattade Ölve och tog ett hårt tag om kniven och lät bladet sjunka in i strutsens mage, precis så som morfar lärt honom.

strutsen gav ifrån sig ett långdraget "AOIIAILPFKRASCH"-ljud och dog.