Dick var lyckligt ovetande, men han hade cancer i gipsballen. Själv trodde han att det bara var astma som snart skulle gå över. Han klädde på sig och tog på sin ytterrock av äkta igelkott-läder.
Det var kallt ute och regnet föll över Strandstad. Dick tänkte på om han skulle träna stavgång eller spela tvättbräda med sitt band idag. Det fick bli stavgång, sist bandet spelade lät det mest som en massa bonkande och pangljud. Dick föredrog ändå stavgång, han kallades till och med Prins stavgång av sina bekanta.
Dick kom fram till kontoret, han jobbade som drickare på Firma Georg Sevedgårds Eftr och trivdes bra. Han slog sig ned vid sin data och började jobba. Han hade en väldigt viktig uppgift idag.
Han hade bara hunnit sortera några fuskbilder som skulle in till chefen när han kände hur det högg till i ballen. Det blev grått för ögonen och Dick kände sig vimsig. Han drömde sig bort till utlandet och hörde vågorna och den varma vinden mot sitt ansikte. Ã…h, utlandet, det var så längesen sist...
"Dick!! Vakna! Vad hände? Din röv är alldeles svart och det är blod överallt!" Det var chefen, Dick kände igen hans röst. Den här gången var han inte arg över några fankens gipsbilders skull, chefen lät riktigt skärrad. "Äsch", fnös Dick "Det är bara astma, jag har haft det hela veckan" bölade han och gapade.
De sista orden kan man läsa än idag på hans gravsten vid den stora kyrkan i Strandstad.
högstadieingenjör Dick Bonde Feltström +1996-2-19
Det är bara astma, jag har haft det hela veckan"
