Rutger spelade saxofon i ett dansband som hette "Göran-Loffefelts orkester". Göran, som bandet var döpt efter, såg ut som en riktig idiot och spelade tvärflöjt som en bäng klumpeduns. Det var svårt att ta honom på allvar.
När de spelade och man plötsligt hörde ett skärande BOING så visste man att det var Görans tvärflöjt. Rutger tyckte att det skar sig mot det melodiska dunsandet från hans saxofon.
