Rutger tog upp sin stora, gula bok och började häpet läsa:

Rutger Fjollagren höll på att måla om sitt lilla hus. Färgen fick bli toabeige. Han hade läst i någon satans tidning om att det var inne för hösten. Det här skulle nog bli bra. Bättre än de där jäsikens svanarna som bara hade drunknat i hans sörens damm redan samma eftermiddag som han stoppat ner dem i den. Ja, Rekordbygget 33 hade fattigt nog visat sig vara allt annat än utopia.

"Vad är det där för satans omdömeslösheter?" trodde Tratten till Lars Bertil. "Det är Rutgers kukens dagbok, han läser alltid ur den!", väste Lars Bertil tillbaka.